Vad kan du som varumärkesinnehavare göra om man upptäcker en hemsida där ens varumärke diskuteras eller omnämns frekvent på ett negativt sätt? Det kan handla om en blogg, ett forum eller en informationssida. Kan du ingripa mot sidan och ta över domänen, trots att sidan alltså verkar vara icke-kommersiell? Eller skyddas åsikterna av yttrandefriheten?

Det här är högsta grad ett aktuellt ämne, men dessvärre är det svårt att se klara riktlinjer utifrån tidigare avgjorda domännamnstvister. Det finns tre synsätt på saken:

1. Rätten att uttrycka sin åsikt innebär inte att du får göra det hur som helst. Till exempel får du inte göra det under ett domännamn som innehåller ett varumärksnamn som tillhör någon annan. Önskar du skapa ett forum eller en blogg, står det var och en fritt att göra så, men under ett domännamn som inte är identiskt med någon annans rättighet. Fokus ligger alltså på själva domännamnet.

Exempel på avgöranden som använder detta synsätt är exempelvis: hudiksvallssparbank.se, peugeot.se, Monty and Pat Roberts Inc vs. J Bartell (montyroberts.com), Estée Lauder Inc vs. Estelauder.com (estelauder.com och estelauder.net).

2. Utan hänsyn till om domännamnet innehåller någon annans rättighet och inte används på ett kommersiellt sätt kan det vara ett befogat intresse för domännamnsinnehavaren. Fokus ligger på sitens innehåll.

Avgöranden som använder detta synsätt är exempelvis: p3.se, landor.se, Bridgestone Firestone Inc vs. Jack Myers (bridgetown-firestone.net), TMP Worldwide Inc, vs. Jennifer L Potter (tmpworldwide.net och tmpworldwide.org).

3. ”Totality of circumstances” kallas detta tredje synsätt som mer eller mindre är ett slags mellanting mellan de två ovanstående synsätten. Här handlar det om en helhetssyn och en bedömning utifrån respektive falls omständigheter. I bektande tas exempelvis parternas relation till varandra, om domännamnsinnehavaren även äger andra liknande domäner, historik osv. Detta synsätt har främst visat sig i praxis rörande siter som kritiserar ett varumärke.

Avgöranden som använder det här synsättet är exempelvis: Covance Inc vs. The Covance Campaign (covancecampaign.com), Asset Loan Co Pty vs. Gregory Rogers (assetloanco.net).

Generellt kan sägas att synsätt nummer två har sin främsta förankring hos amerikanska tvistelösare med hänvisning till ”freedom of speech”, men att det i övriga världen idag går mot första och tredje synsättet.

Av stor betydelse i en tvistesituation är även domännamnsinnehavarens agerande och bemötande av käromålet, något som inte minst blev tydligt i UDRP-tvisten kring före detta bloggsidan betsson909giris.com där Dipcon företrädde klaganden Betsson Malta Ltd.

Sammanfattningsvis är det tydligt att ärenden med ett till synes icke-kommersiellt användande av domänen kräver en än mer omfattande research och en än mer utvecklad argumentation, än de ärenden användandet är kommersiellt.